Järnvägslinjer och Järnvägsbolag

 i och kring Kristianstad 1863-1944

 

I Kristianstad, var det i början av 1900-talet och fram till mitten av 1930-talet, två stora Järnvägsbolag, som dominerade. Det ena var Kristianstad Hässleholms Järnvägar (CHJ) och det andra var Östra Skånes Järnvägar (ÖSJ). Båda bolagen trafikerade med vardera tre järnvägslinjer. Men det fanns även ett annat stort bolag som trafikerade Kristianstad, vilket var Blekinge Kustbanor (BKB), med linjen Sölvesborg-Kristianstad. Men tiderna förändrades redan på 1920-talet, då konkurrensen från buss och biltrafik ökade. ÖSJs ekonomi försämrades fram igenom och följden blev att CHJ (Kristianstad Hässleholms Järnvägar) 1936 övertar ÖSJ (Östra Skånes Järnvägar). CHJ kom nu att dominera helt, fram till 1944.

 

Men här backar vi tillbaka historien till 1865, för det var då Kristianstads järnvägshistoria började, med järnvägslinjen Kristianstad-Hässleholm. Banan var inte bara Kristianstads första, den var även en av de första enskilda järnvägarna i Skåne. Banan byggdes av Christianstad-Hässleholms Järnväg (CHJ).

 

Att Kristianstad framigenom skulle bli något som kan liknas av en järnvägsmetropol, var det nog ingen som kunde tro. Men inte bara runt Kristianstad utan till Kristianstad skulle det byggas många järnvägslinjer, av många olika järnvägsbolag. Men det skulle dröja 9 år innan nästa järnvägslinje skulle anslutas till Kristianstad.

 

Först 1874 anslöts linjen Kristianstad-Sölvesborg. Banan var smalspårig och hade ett eget spår in till stationen. Banan som byggdes av Sölvesborg Christianstad Järnväg (SCJ), men bolag och järnväg övertogs 1906 av BKB (Blekinge Kustbanor).

 

1881 anslöt Gärds Härads Järnväg (GJ) med linjen Karpalund-Degeberga, men via Karpalund, som var anslutningsstation på CHJs linje Kristianstad-Hässleholm mot Kristianstad.

 

1882 öppnas Järnvägslinjen Höör-Hörby, som byggts av Höör Hörby Järnväg (HHyJ). HHyJ övertogs av Östra Skånes Järnvägar 1915, men linjen läggs ner 1929.

 

1883 började GJ även trafikera Everöd-Åhus.

 

1885 anslöt Kristianstad Immelns Järnväg (KIJ) med linjen Kristianstad-Immeln, som utökades med linjen Immeln-Glimåkra 1886 och blev då Kristianstad-Glimåkra. Detta år öppnas även Järnvägslinjen Hörby-Tollarp, som byggts av Hörby Tollarps Järnväg (HTJ).

 

1886 anslöt Kristianstad-Åhus Järnväg (CÅJ) med linjen Kristianstad-Åhus.1886 anslöts även Hästveda Karpalunds Järnväg (HKJ) med linjen Hästveda-Karpalund, även denna, via Karpalund, mot Kristianstad.

 

1897 öppnas Järnvägslinjen Eslöv-Hörby, som byggts av Eslöv Hörby Järnväg (EHJ).

 

1898 bildas Östra Skånes Järnvägar (ÖSJ), ÖSJ var ett samlingsnamn på en rad mindre skånska järnvägar. I bolaget ingår Gärds Härads Järnväg (GJ), Hästveda Karpalunds Järnväg (HKJ), Eslöv Hörby Järnväg (EHJ) och Hörby Tollarps Järnväg (HTJ).

 

1901 börjar ÖSJ trafikera Kristianstad, via den nybyggda stationen Långebro.

 

1906 övertogs KIJ av CHJ, som byggde vidare på linjen Glimåkra-Älmhult. CHJ tog även detta år över CÅJ med linjen Kristianstad-Åhus. Alla tre bolagen fick nu det gemensamma namnet Kristianstad Hässleholms Järnvägar.

 

1909 öppnar CHJ linjen Kristianstad-Älmhult för trafik.

 

1944 övertar Statens Järnvägar (SJ) Kristianstad Hässleholms Järnvägar. Blekinge Kustbanor hade drabbats av samma öde 1944. Genom åren kom de flesta järnvägarna att läggas ner, men Kristianstads första järnvägslinje Kristianstad-Hässleholm trafikeras än i dag, nästan 150 år senare. Även järnvägslinjerna Kristianstad-Sölvesborg och Kristianstad-Åhus lever kvar.