Gärds Köpinge

Ligger i den flacka slättbygden söder om Kristianstad. Trakten har varit bebodd under förhistorisk tid, vilket ett flertal fornlämningar vittnar om. Sockennamnet Köpinge tillhör ett av våra äldre bebyggelsenamn. Till orten var under yngre järnålder knutet en livlig handel. Förutsättningen var den i äldre tid segelbara Vramsån. Tillägget Gärds lades till i samband med att byn fick egen poststation 1875. Vramsån delar byn i två hälfter. Över ån leder en äldre stenvalvsbro från slutet av 1800-talet. Kyrkan är belägen på södra sidan av ån. Den är byggd under 1100-talets senare hälft. Det breda västtornet är karaktäristiskt för medeltidskyrkorna. På traditionell tomt vid kyrkan ligger prästgården, en god representant för 1840- och 1850-talens byggnader. Kyrkvägen kantas av en allé. Bland byggnaderna på södra sidan av ån märks Ryttmästarebostället, uppfört 1753 efter C Hårlemans typritning från 1752. Den gulputsade envåningsbyggnaden bevarar särdragen som finns hos högreståndsbyggnader från 1700-talet. Gården sluts mot ån i norr av ekonomibyggnader i gult tegel och gråsten. Enskiftet och laga skiftet, genomförda 1806 respektive 1841, medförde att flera av byns gårdar flyttades ut. De kvarliggande, speciellt framträdande i den norra delen av byn, utmärks i dag av ett byggnadsbestånd från i huvudsak tiden efter 1800-talets mitt. Gårdarna är genom sina ansenliga längor, sitt väl bibehållna byggnadsskick och den påkostade utformningen karaktäristiska för slättbygdens större gårdar. I nära anslutning till bygatan finns bostadshus av varierande ålder och utseende, av speciellt ålderdomlig karaktär är längorna vid det så kallade Husmanssträdet.
 
Strax efter sekelskiftet byggdes en järnväg mellan Everöd och Långebro. Banan lades ut strax väster om byn och en av stationssamhällen präglad bebyggelse växte upp. De goda transportmöjligheterna och tillgången på råvaror gynnade tillkomsten av vissa jordbruksinriktade industrier, liksom det numera nedlagda bränneriet. Byns före detta fälad söder om byn var tidigare delvis torvmosse men utdikades under 1900-talet. En del av området användes som militärt flygfält under 1920- och 1930-talet.

 


 
Motiv för bevarande
Miljön är representativ för slättbygdens kyrkbyar under 1800-talet. Ortnamnet och de äldre objekten, framförallt kyrkan och bostället, belyser områdets långa bebyggelsekontinuitet. Stationssamhället och bränneriet visar järnvägens betydelse för trakten.

 

Hämtat från Länsstyrelsen i Skåne