Pressbyrån - vykortshistoria

 

Svenska Telegrambyrån är Sveriges äldsta nyhetsbyrå. Den grundades 1867 som en filial till den tyska Wolff-byrån i Berlin. Initiativet kom från den danska affärsmannen och journalisten A H Fich. Fich sålde byrån 1892 till ett konsortium av Stockholmstidningar, vilka 1893 bildade ett aktiebolag ”Svenska Telegrambyrån”.

 

Svenska Telegrambyrån fick 1899  i uppdrag att sälja tidningar på landetstågstationer.

Från början sålde man vykort från andra vykortsförlag. En del kort fick ett präglat runt ”sigill” med texten ”Svenska Telegrambyråns Distrubutionsavdelning”.

 

 

Ett Hässleholmskort med Svenska Telegrambyråns Distrubutions-avdelningens präglade sigill.I Kristianstad fanns ännu inte Pressbyrån, varpå det inte finns

dessa präglade kort .

 

1906 bidades ett separat bolag för tidningsverksamheten "AB Svenska Pressbyrån". 59 tidnings- och tidskriftsutgivare ingick som delägare. Vykorten fick på adressidans övre högra hörn, runda stämplar med texten ”S.P.10” eller ”S.P.15”. Bokstäverna står för Svenska Pressbyrån medan siffrorna, antagligen för priset.

1916 såldes Pressbyrån till Bonniers, men överläts 1940 ånyo till ett konsortium av 131 tidningar och tidskrifter som delägare "Pressbyråns intressenter AB".

1932 startade Pressbyrån sin egen tillverkning av vykort. Tillverkningen gjordes av dotterbolaget ALGA, som grundades 1916 för produktion av vykort och skrivmaterial..

ALGA skulle sköta försäljningen av bl.a. pappersvaror, tobak, frukt och godis.

Avdelningen som hade hand om vykorten fick namnet Avdelning 3. Reproduktionsanstalten. Detta namn trycktes också på vykortets adressida.

Loggan ändrades efter ett par år till AB ALGA Stockholm och varje kort fick ett unikt nummer.

ALGA gav ut vykort fram till 1940, då tidningarna köpte tillbaka Pressbyrån av familjen Bonnier.

I och med köpet flyttade man över vykortsproduktionen till Pressbyrån. Loggan byttes ut till en oval med texten Svenska Pressbyrån och senare med en rund med tåg och Sverigekarta och endast Pressbyrån som namn.

Under 1940-talet gav pressbyrån ut vykort med 4 (fyra) olika loggor. Korten, ALGA, Svenska Pressbyrån och Pressbyrån numrerades. De första två siffrorna angav filialen och resterande var löpnummer, exempelvis Kristianstad fick nummer 34. Alla motiv hade ett unikt nummer men kortet kunde vara försett med ALGA eller Svenska Pressbyrån som förlag och med samma nummer. Korten hade vit ram, men det förekom vykort som var utan.

1943 hade fabriken byggts ut och anläggningen utvecklats. Pressbyrån ägde nu världens modernaste anläggning för vykortsproduktion. Vykortstillverkningen hade nu kommit igång på allvar. Som mest producerade Pressbyrån ca tolv miljoner vykort per år med 16000 olika motiv. Korten försågs nu med en ny logga,  Loggan placerades på kortets adressida, men flyttades senare, troligtvis i början av 50-talet, till kortets bildsida och då nere till höger. Kort med den nya loggan hade tidigare getts ut under namnet Svenska Pressbyrån och kom att ges ut mer än tio år senare i A6-formatet med vågig kant.

 

Det övre kortet gavs ut med loggan Svenska Pressbyrån och Pressbyrån men med samma nummer 34146. Det undre kom mer än tio år senare i det nya större formatet A6 (10x15) med vågig kant och med nytt nummer 141.

 

1949 gav man ut vykortsbrev med brevporto. Korten hade beteckningen VB följt av ett nummer.

1955 startade man utgivningen av A6-korten, viket var ett större format (10x15) och hade vågig kant. Korten försågs men en ny nummerserie. Kristianstad fick filialnummer 14, så kortens nummer börjar alltid med 14. Man gav ut både färg och svartvita kort. Fotografen hade tydligen två kameror, den ena för svartvita foton och den andra för färg. De enda kort som var helt utan nummer var Hälsning från Kristianstad (flerbildskort). Detta gäller både A6-kortet och det gamla formatet (9x14).

 

De här båda korten är tagna vid samma tillfälle, men med olika kameror.

På färgbilden (F145) har bilen som står bak trädet i mitten, antingen nyligen kommit,

eller på det svartvita (1498) hunnit att åka.

 

De svartvita korten fick numret under loggan på bildsidans nedre högra hörn, medan färgkortens nummerserie trycktes på kortets adressida och då uppe i högra hörnet i frimärksrutan. Numret hade även ett F före. De flesta svartvita korten, i varje fall Kristianstadkorten var nytryck av tidigare utgivna kort i det lilla formatet (9x14).

Även orterna i Kristianstads närhet, som inte hade pressbyråns filial, fick nummerserie 14 eller 34, t.ex. Osby - Kyrkan 14136 eller Broby - Svandammen 14181 efter (Kristianstadfilialen).

  1958 gav man ut färgkort i form av en TV-bild och kom att kallas TV-kort som fick beteckningen TV följt av ett nummer.

  1966 upphörde vykortsfabriken och man var tillbaka på ruta ett d.v.s. man började att sälja vykort från andra förlag.